Färgglada legobitar.
UX-DESIGN

”UX handlar inte om att sminka grisen” – Anton Toll Håkanson om varför ödmjukhet är en superkraft i designyrket

”UX handlar inte om att sminka grisen.” Orden är Anton Toll Håkansons – UX-designer, entreprenör och en av Forbes 30 under 30. I den här intervjun berättar han om varför ödmjukhet är en superkraft i designyrket, hur AI kan hjälpa snarare än hota och varför det är farligt att hoppa över användarresan för att gå direkt på det visuellt snygga. Vi pratar också om tillgänglighet, om att designa appar som gör verklig skillnad och om varför Lego och UX egentligen inte är så olika.

 

Med stor passion för teknik, struktur och att förbättra människors vardag är det inte konstigt att Anton Toll Håkanson har blivit ett namn att räkna med inom UX-design. När han inte skissar flödesscheman i Figma bygger han på en Lamborghini i Lego – bit för bit, med samma precision som i sitt yrke.

 

– Lego är lite som UX. Du har en instruktion, följer steg för steg, och till slut blir det något större än summan av delarna.

 

UX-designern Anton Toll Håkanson har varit med och skapat appar som DayCape, ett visuellt planeringsverktyg för barn med autism, och nyligen Gå&Må, en motivationsapp för äldre där steg belönas med biobiljetter eller kaffe. Trots att hans namn figurerat på Forbes 30 under 30 är det inte prestige som driver honom.

 

– Jag tror på att bygga saker som faktiskt hjälper människor. Det är roligt att trycka ut något i världen som någon använder och mår bra av.

 

UX-design som gör skillnad

Redan som barn var Anton nyfiken på hur saker fungerar och hur de kan förbättras. I en idébok han hade som liten ritade han bland annat upp “Poffbilen” – ett fordon med både startnyckel och teleportationsknapp som kunde förflytta en framåt i tiden. Idag är hans fokus fortfarande på framtiden, men nu handlar det om tillgänglighet, användarvänlighet och att göra digitala gränssnitt mer mänskliga.

 

– Många glömmer att UX handlar om mer än snygg design. Det handlar om att förstå användaren, bygga strukturer som fungerar och eliminera onödig friktion.

 

Den kreativa nyfikenheten följde med in i tonåren, då en äldre kompis tipsade honom om en gymnasielinje i industridesign. Det ledde vidare till ett försök att komma in på Hyper Island. Först via motion graphics, som inte gick vägen, men där ett samtal med en lärare landade honom på det nystartade programmet Mobile Applications. Och det blev startskottet för Antons resa som UX-designer.

 

DayCape – en app med mening

Det första större projektet blev DayCape, en app för barn med autism som hjälper till att skapa struktur i vardagen med hjälp av visuella scheman.

 

– Barn med autism är ofta väldigt visuellt kompetenta så vi fokuserade på att minska ”noise”, förenkla flöden och visualisera varje steg i en uppgift. Gränssnittet är även anpassat för samarbete med lärare och föräldrar.

 

Appen spreds snabbt, mycket tack vare sociala medier och kontakt med intresseorganisationer. Idag används den av tusentals och är fortfarande under utveckling.

 

– Jag har sparat all feedback som har kommit in genom åren. Det är ett levande projekt.

 

Han har varit egenföretagare sedan starten och gillar friheten i att kunna välja sina projekt, kunder och verktyg.

 

– Jag trivs bäst när jag får bygga från grunden och styra både processen och vardagen.

 

Forbes 30 under 30 – en boost med dubbla känslor

När Anton blev utnämnd till Forbes 30 under 30 var det nästan av en slump. På en konferens träffade han en entreprenör som ville nominera honom, och vips fanns hans namn med på listan.

 

– Jag hade inte så bra koll på vad det innebar, men det blev såklart en boost. Det skapade uppmärksamhet för appen och öppnade upp nya nätverk.

 

Forbes 30 under 30 är en årlig lista som lyfter fram unga innovatörer och entreprenörer i världen. Att hamna där är en milstolpe, men samtidigt kommer uppmärksamheten också med ett pris.

 

– Det är förstås en stor ära, men det sätter också press. Man får nästan imposter syndrome på steroider.

 

UX-design som håller, inte bara glänser

Anton beskriver sig som en “ödmjuk designer”, något han ser som en bristvara i branschen.

 

– UX-branschen fostrar ofta motsatsen, att försvara sin design till varje pris. Det handlar inte om att vinna argument utan om att skapa lösningar som håller i verkligheten.

 

Den stora skillnaden mellan en bra och en riktigt bra designer? Förmågan att lyssna, ta feedback och våga släppa sina idéer när det krävs.

Idag jobbar Anton med flera projekt och verktyg som Figma, FigJam och Slack är hans vardag. Men det viktigaste är inte vad man använder, utan hur.

 

– UX är mer än snyggt gränssnitt. Det handlar om att förstå användaren, ta bort friktion och skapa struktur. Design är inte till för att glänsa, den ska hjälpa.

 

Back to basics – och varför AI inte är designens död

När samtalet glider in på AI, tillgänglighetslagar och branschens framtid har Anton en tydlig uppfattning.

 

– Just nu är AI bra för research och inspiration, men inte så mycket mer. Det saknas känsla, kontext och anpassning. Det blir generiskt.

 

Han tror inte att AI ersätter UX-designers, men att det kan bli ett bra verktyg, särskilt i analysfasen. Samtidigt innebär AI vissa risker.

 

– Vi kommer att se fler sajter där någon bara tryckt ut en snygg layout, men ingen hittar vart de ska klicka. Design handlar inte bara om yta, den måste vara intuitiv och hjälpa användaren framåt.

 

För många företag går det i ett högt tempo.

 

– Många vill ha något “quick and dirty” som ser bra ut. Men det funkar inte. Då blir det som att sminka grisen – ytan glänser, men funktionaliteten haltar. Användare tappar bort sig, vet inte vart de ska klicka och hela upplevelsen faller.

 

Samtidigt menar han att branschen delvis backar just nu.

 

– Förut skulle allt vara flashigt och nytt, gärna med VR och spektakulära gränssnitt. Men det är inte alltid där värdet ligger. Nu handlar det mer om att förstå kundresan och bygga lösningar som faktiskt gör nytta.

 

Även om nya verktyg har förenklat designprocessen finns det en risk att man rusar fram.

 

– Med verktyg som Figma är det lätt att hoppa direkt till att bygga UI utan att ha gjort användarresan, flödesschemat, eller wireframes. Då tappar man greppet. Det handlar alltid om att tänka först och bygga sen.

 

Tillgänglighet som grundprincip

EU:s nya lag om digital tillgänglighet, som träder i kraft 2025, kommer enligt Anton att få stor påverkan.

 

– Det är en bra sak. Privat sektor får nu krav på att skapa tillgängliga gränssnitt och även om det riktar sig till personer med särskilda behov, så gynnar det i praktiken väldigt många.

 

Men han tror inte att alla är redo.

 

– Precis som med GDPR kommer många att vara sena på bollen. De stora företagen riskerar böter, medan de små kanske inte ens granskas.

 

Företag tenderar också att stanna vid det ytliga, kontraster och typsnitt, men det är i funktionaliteten problemen ofta uppstår.

 

– Många företag missar helt grundläggande saker som att kunna navigera med tangentbord, använda rätt kontraster eller se till att skärmläsare fungerar. Det finns guider, men inget slår praktisk testning. Aktivera skärmläsarläge och tabba dig genom sajten. Det avslöjar snabbt var det brister.

 

Råd till framtidens designers

När Anton blickar tillbaka på sin resa lyfter han vikten av att både känna engagemang och vara nyfiken på det vardagliga. Hans råd till blivande UX-designers är tydligt.

 

– Vardagsanalysera. Fundera på vad du tänker och känner när du besöker en sajt. Vad funkar, vad stör du dig på?

 

Och viktigast av allt: gör, testa och gör om. För honom är UX mer hantverk än teori.

 

– Man blir inte bra av att läsa om UX, man blir bra av att göra UX. Designa, testa, förbättra. Det är så du växer.

 

Och kanske är det just där Anton Toll Håkanson har sin styrka: i balansen mellan struktur och kreativitet, mellan form och funktion. Och i viljan att göra världen, bit för bit, lite mer användbar.

 

Anton Toll Håkanson